Kreditkort – att skaffa kreditkort

Att ha ett kreditkort är härligt. Det är enkelt att skaffa och ger många fördelar för de som innehar dem. Bland annat kan man med kreditkort handla för nästan obegränsat med pengar, förutsatt att man klarar av att betala tillbaka dem. Kredit betyder nämligen lån och allt som handlas på ett kreditkort måste därför betalas tillbaka. Detta görs månadsvis via en faktura som skickas från det kreditkortsföretag man har fått sitt kort ifrån. Det går att dela upp betalningen.

kreditkortSkaffa kreditkort
För att få tillgång till ett kreditkort måste man bli godkänd av långivaren. Detta innebär att långivaren tillåts kolla upp hur ens ekonomi ser ut och därefter sätta en siffergradering som visar hur kreditvärdig man anses vara av tidigare långivare. Betyget kan alla som behöver uppgifter om ens ekonomiska situation ta del av, det vill säga arbetsgivare, banker och andra som är nödvändiga att ingå finansiella avtal med.

Denna analys baseras på tidigare lån, skulder och nuvarande ekonomisk situation och betyget uppdateras allteftersom kreditkortet används. Kan man hantera de skulder man drar på sig och betala räkningarna i tid om man inte har skulder erhåller man en god kredit och tillåts få och behålla sitt kreditkort.

Interaktivitet med elektronik

Featured

Interaktivitet kommer från ordet interaktion, som betyder kommunikation eller dialog mellan två parter. På senare tid har begreppet kommit att användas när det handlar om kommunikation eller interaktivitet med elektronik, exempelvis en dator. Interaktiviteten består i att du ”pratar” med datorn och datorn ”svarar”. Interaktivitet med elektronik har idag även samma mening som att starta och stoppa ett program och bestämma takten i vilken man vill ta sig igenom det. Interaktivitet betyder egentligen att datorn ”lär” sig saker om användaren och senare kan anpassa sig efter det.

Interaktivitet med elektronik – nivåer
Begreppet interaktivitet har fått stor spridning på senare tid och därför har man när man pratar om interaktivitet med elektronik infört olika nivåer av interaktivitet.

Den första nivån av interaktivitet med elektronik kallas passiv multimedia. Inom sådan här interaktivitet med elektronik, exempelvis en dator, är interaktiviteten så passiv att det ibland blir nästan som en monolog för datorns del, där användaren bara trycker på några få knappar och erhåller information från datorn. Ibland jämförs den här typen av interaktivitet med elektronik med den interaktivitet som finns mellan en människa och exempelvis en bok. Denna typ av interaktivitet används oftast vid en inlärningsprocess, det vill säga att en person behöver förstå steg ett innan han eller hon kan gå vidare till steg två.

Den andra nivån av interaktivitet med elektronik är en mellannivå. Här hr användaren kontroll över informationsflöden och tar ansvar för vad som händer i programmet. I den här kategorin ligger de flesta program; alltifrån att läsa en e-bok till att spela ett avancerat spel. Användaren använder sig här ofta av andra saker än standard widgets. Ett exempel är att han eller hon inte ara använder knappar utan även ikoner och liknande. Programmets insamling av data är ungefär likvärdig med den förra nivån men nu vet datorn till exempel när ett svar på en fråga är rätt eller fel och var någonstans man avslutade ett spel.

Den tredje och sista nivån inom interaktivitet med elektronik är adaptiv multimedia. I denna nivå blir användaren en aktiv deltagare av det som händer i elektroniken. Datorn kan då ”lära” sig saker om användaren och anpassa informationen efter honom eller henne nästa gång denne ska använda ett visst program. Exempel på detta är piloter som övar på flygsimulatorer och virtuella rum där väggarna är stora datorskärmar och personen som går in i rummet fungerar som en avatar.